Jag känner verkligen hur jag börjar komma tillbaka till det verkliga igen! Ett tag råkade jag ut för en rejäl svacka i livet, och jag trodde verkligen att det inte fanns något över huvudtaget som någonsin skulle få mig lycklig igen. Minns hur jag kollade ut genom fönstret en dag och tänkte "Jag hade inte ens blivit lite glad om det kom en hundvalp gående från ingenstans och blev min.".
Till saken hör då även att jag älskar djur. Men ack så fel jag hade! Det tog ett bra tag, ja, det har tagit en väldigt lång tid, men jag känner det riktigt starkt nu att lyckan är tillbaka! Allt jag behövde göra var att tänka positivt; Det här fixar du! Klarar andra av detta så ska ta mig djävulen du med härda ut detta!
Visst tvekade jag många gånger på att jag skulle klara mig ur "dimman" levande, men jag fortsatte ändå, och se bara nu! Här står jag, livs levande, med ett helt liv framför mig! Innan dimman var jag stark, inne i dimman blev jag svag, men när jag tog mig ut igen så blev jag starkare!
Jag har lärt mig att livet inte alltid är en dans på rosor, men det blir vad man gör det till.
Sen hade jag ju tur som hade min Ritchy under hela tiden, utan honom hade jag vart förlorad! Sen blev ju faktiskt livet lite bättre när jag för första gången fick hålla min älskade helt underbara hund för första gången! Allt blir bara ljusare och ljusare igen! Nu tänker jag bara fortsätta vara så lycklig som jag är!
Just nu ser jag enbart det positiva;
* Jag har en helt fantastisk man i mitt liv, som stöttar mig genom allt!
* Jag har en fullkomligt underbar älskvärd hund som jag delar nästan alla mina stunder med!
* Jag har de mest fantastiska vännerna man kan tänka sig!
* Jag har ett bra liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar